20101122

28

Är det bra eller dåligt att vi aldrig haft ett riktigt gräl? Du har varit arg på mig, jätte jätte arg och jag har varit ledsen och besviken och på fyllan muckat mer än jag borde. Men då har den andre av oss alltid varit lugn och lyssnat. Försökt förstå och försökt göra det bättre. Vi har under vår tid somnat en gång osams. I efterhand är det ju bara något att skratta åt. Då kändes det viktigt och gjorde ont. Men bortsätt från det har det alltid löst sig och slutat med skratt eller kramar eller bara ett förlåt.
Behövs grälen för passionen? Eller finns grälen där, men vi respekterar varandra för mycket för att låta dem bryta igenom och såra? Eller kommer vi att tappa glansen när förälskelsen gått över? Vi ses ju inte så mycket vilket hjälper till att båda hålla nyförälskelsen vid liv, men antagligen också hålla borta irritationen som kan smyga sig in i vardagen.
Jag har ett lugn inom mig som jag aldrig känt innan, jag njuter av att vi lägger vår energi på att tycka om varandra. Men samtidigt är jag rädd att det kommer att tona ut. Att vi kanske kommer att tappa bort gnistan. Hur det nu skulle kunna hända. Jag tappar andan varje gång jag ser dig.

1 kommentar:

  1. Det finns så mycket jag skulle vilja kommentera... du skriver fortfarande så öppet. naket, och vackert. Passion.. kärlek, närhet. jag känner som du och vill aldrig att det ska förinna ut i det vardagliga. Fortsätt skriva underbara du!

    SvaraRadera